sablom

Såg precis 50 first dates, undrar ärligt om det finns en vackrare film? Det är vackert att se en person som älskar en annan verkligen kämpa och lyckas om och om igen. Kärleken är ju större än allt =) 

Trotts detta blir jag ändå lite ledsen, lätt att börja undra om det verkligen finns någon för en. Sen jag blev dumpad dan innan det som skulle blivit vår 3 månaders dag så har "kärleksbiten" i livet inte varit så bra.

Dem säger ju att alla förhållanden ger något, i alla fall i längden... Det ifråga sätter jag, inte nog för att det var jobbigt och jag inte vill tro det men jag tror också att vi kan välja att göra fel och gå in i förhållanden som inte ger oss något. Visst kan förhållanden som är slitsamma och jobbiga ge bra erfarenheter och nytta senare i livet men det finns även de sorters förhållanden som inte ger någon ny erfarenhet och blir då bara slitsamma och jobbiga.

Visst lärde jag mig mycket från det här, som nu var mitt 3:dje klara förhållande, men det blev fortfarande slitsamt och jobbigt. Fast det hade många vackra stunder som får mig att sakna en person att dela med mig av det jag har att ge av. Jag antar att det bara är att bita ihop, försöka hålla fokus och lita på Gud så löser det sig =)

Som sagt om någon nu läser det här, kommentera gärna det är uppmuntrande, men tanken med min blogg är att kunna ventilera lite utav trycket inombords, för att kunna göra det helt ärligt är jag anonym iallafall än på ett tag =)

Over and out!